Har du någon gång lämnat ett möte med en känsla att du inte alls uppnådde det du ville? Att du kanske inte blev lyssnad på och kände dig helt osynlig? Kanske blev du avbruten och ignorerad när du ville lyfta dina synpunkter. Eller har du någon gång varit nyanställd som senior chef eller ledare och vid första träffen med dina kollegor får du mer intresse och kommentarer om ditt utseende än om dina erfarenheter och vad du ska göra i organisationen? Eller har du varit med om att det vid kaffemaskinen skämtas på ett sexistiskt eller homofobiskt sätt och alla skrattar med, fast det egentligen inte alls var ett okej skämt?
Häromdagen föreläste jag för en grupp kompetenta och mycket erfarna ledare från olika branscher och organisationer. Chefer och ledare inom bank, teknik och tillverkning. Ämnet var härskartekniker vilket faktiskt är ett av de roligaste ämnena att föreläsa om för det blir alltid ett fantastiskt engagemang med många intressanta och givande erfarenhetsutbyten deltagare emellan. Så också denna gång.
Härskartekniker i vardagen
Visst är det så att makt ofta kommer med den formella position som exempelvis chefer och ledare besitter men makt kan också utövas på andra mer vardagliga sätt. I situationerna ovan kan det mycket väl bero på härskartekniker. Tekniker som utövas medvetet eller omedvetet men som alltid leder till ett maktskifte av något slag. En förflyttning av makt som ofta sker mycket subtilt i exempelvis mötet, relationen eller dynamiken.
Situationer som för den utsatta kan leda till att man känner sig som en sämre version av sig själv med känslor av osäkerhet och tvivel. Att känna att man blir exkluderad, ignorerad och kanske till och med isolerad på sin arbetsplats. Att man inte kan vara sig själv fullt ut utan behöva begränsa sig i vad man säger och gör och vara på sin vakt i olika situationer. Det här var något som den norska professorn och politikern Berit Ås intresserade sig för och utvecklade och definierade under 70-talet fem olika typer av härskartekniker: osynliggörande, förlöjligande, undanhållande av information, dubbelbestraffning och påförande av skuld och skam.
Under många år arbetade jag nära en person som hade en högt uppsatt position i organisationen och som också anseddes vara oerhört betydelsefull i sin roll som nytänkande och högpresterande säljare. Och under alla dessa år betedde han sig som, ja en riktig skitstövel. Han byggde en miljö i vilken han lyfte vissa medarbetare samtidigt som han totalt sänkte andra, han var nedvärderande och förminskande i sitt språk och i möten, han snackade skit bakom kollegor och när han bestämt sig för att han inte gillade någon såg han till att vederbörande frystes ut. Den här personen hade helt klart listat ut att hans manöverutrymme var nästintill obegränsat och det nyttjade han till fullo. Och hans beteende sanktionerades i det tysta av ledare högre upp i hierarkin.
Arbetar du i en riskmiljö?
Det här är ett exempel på miljö där härskartekniker kan få fäste. Andra riskmiljöer kan vara homogena organisationer eller grupper i vilka det finns en stor majoritetsgrupp, det kan tex vara en mansdominerad arbetsplats eller en där en viss etnisk grupp är i majoritet. I sådana organisationer kan det ofta utvecklas en väldigt stark identitetskänsla och samhörighet gruppmedlemmarna emellan. Ofta utvecklas kanske en viss jargong och värderingar som delas av många i gruppen och outtalade normer om hur man ska vara. Ifall det då kommer in nya gruppmedlemmar som är skiljer sig från majoriteten kan det skapa osäkerhet, förvirring och rädsla. Minoriteten kan upplevas som ett hot om möjlig förändring eller kanske att majoriteten kommer förlora sin starka position, med härskartekniker som följd. En annan riskmiljö är så kallade tystnadskulturer. Man kan föreställa sig den typ av organisation som en bubbla i vilken det ofta finns några väldigt dominanta ledare som ofta bygger en auktoritär miljö och kultur. Dåliga saker som händer i bubblan, stannar i bubblan.
Så hur kan du då hantera situationer i vilka du upplever att du utsatts för härskartekniker?
1: Intellektualisera vad som hänt
Försök att ta ett steg tillbaka och reflektera över situationen och vad det var som gjorde att du upplevde det du gjorde. Vad hände, vem sade vad och agerade på vilket sätt? Fundera över varför du känner som du gör och varför just de tankarna och känslorna triggades hos dig.
2: Det är inte du, det är härskartekniken
Även om härskarteknikerna ofta får dig att känna dig som en sämre variant av dig själv, är de inte en sann bild av verkligheten och inte en sann bild av dig. Teknikernas effekt säger alltid mer om den som utsätter dig. Det är den andres bristande självförtroende, självkänsla och otrygghet som gör att den (medvetet eller omedvetet) känner ett behov av att nedvärdera eller förminska dig.
3: Stå upp för dig själv och andra
Hitta sätt att stå upp för dig själv och för andra. Reagera och agera när du eller andra inte kommer till tals i möten, lyft andras synpunkter, backa varandra när det skämtas på ett kränkande sätt osv. Jag brukar också alltid poängtera att när det gäller att hantera härskartekniker behöver ju inte ens strategi vara att alltid konfrontera den som utsätter dig i stunden, utan målet med vilken åtgärd du än tar ska vara det som fungerar för dig och som bidrar till att återställa din styrka.
Makt handlar till stor del om hur vi förhåller oss till och bemöter andra. Det är makt att påverka och förändra till det bättre. Du kan stå upp i din vardag och stötta dina kollegor, lyfta deras röster, visa uppskattning, ifrågasätta status quo och utmana felaktiga beslut. Så kan vi alla bidra till att bygga trygga och transparenta grupper och organisationer.